Göteborgs Nation är en av tretton studentnationer i Uppsala. Vi grundades 1667 och är trots över 350 år på nacken en av de yngsta nationerna. Nationens upptagningsområde är studenter från Göteborg, Bohuslän och Halland, men idag är nationen öppen för alla som studerar i Uppsala! Vi är en av de minsta nationerna, med ca 500 medlemmar, men detta är också vår största fördel. Här är stämningen mer intim och familjär och det beskrivs ofta hur enkelt det är att komma in i gänget. Nationen har i dagsläget fyra heltidsarvoderade tjänster och över 70 ämbetsmän som hjälper till med att driva allt från fredagsluncher, tisdagsquiz, populära temagasquer och en blomstrande kulturverksamhet. Om du är intresserad av att hänga på Västkusten i Uppsala kan du alltid kontakta nationens Förste Kurator som hjälper dig hitta din plats!
Göteborgs Nation var den första att ha ett helt eget nationshus. Det första nationshuset byggdes 1822 och låg vid hörnet S:t Johannesgatan och S:t Larsgatan på samma plats som det nuvarande huset. 1887 flyttade nationen till ett charmigt gammalt hus på Drottninggatan. Tyvärr gjorde dess dåliga skick att man snart behövde riva det. Ett nytt hus byggdes på den gamla tomten på S:t Larsgatan och det är där vi håller hus än. Det stod färdigt 1960 och har många tidstypiska, arkitektoniska detaljer och därför har det även en arkitektonisk märkning! Nationen har ett antal egna studentbostäder (42 rum, en dubblett och en lägenhet) som finns i själva nationsbyggnaden, ovanför nationslokalerna. När lediga bostäder uppstår annonseras de ut via nationens hemsida och är du ämbetsman hos oss ökar dina chanser att få en bostad!
Som alla nationer har även Göteborgs en tradition av vännationer. Vi har tre stycken; Stockholm nation i Uppsala, Nyländska Nationen vid Åbo Akademi, samt Göteborgs nation i Lund! Vi besöker Nyländska Nationen i februari/mars varje vår och Göteborgs nation i Lund varje november under GA-balen. Under vårbalen kommer de och besöker oss – ett fantastiskt kul utbyte!
Vänskapen med Stockholms nation sträcker sig också en bra bit bak i tiden. Utöver kopplingen av att vara landets två största städer går rötterna för vår vänskaps tillbaka till sent 1800-tal då nationen låg i det förra nationshuset på Drottninggatan och därmed på samma gata som Stockholms nation. Vännationer blev vi officiellt 1969 och vår vänskap har traditionsenligt firats under sittningen Citygasquen som hölls för första gången 1999, men som slutade hållas runt 2010. Sittningen återupplivades dock för en kväll 2024 för att fira 55 år av vänskap och 25 år sedan första Citygasquen. Nuförtiden hålls istället varje termin sittningen SVG som firar vänskapsbandet mellan Göteborgs, Stockholms och Värmlands nationer som alla var grannar en gång i tiden.
Den 17 februari 1939 anordnares det s.k. Bollhusmötet av studentkåren vid Uppsala universitet i den då nybyggda tennishallen kallad "Bollhuset" belägen bredvid Fågelsången. En majoritet av de närvarande studenterna protesterade vid detta tillfälle mot att Sverige skulle ta emot tio tysk-judiska flyktingar, samtliga läkare, från Nazityskland.
När de 10 judiska läkarnas anställning diskuteras, protesterade en del studenter då de menade att deras framtida jobbmöjligheter riskerade att försämras om flyktingarna togs emot. Vid detta möte argumenterade dock Göteborgs Nation, med inspektor Torgny Segerstedt i spetsen (huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning) för att flyktingarna skulle välkomnas till Uppsala. Segerstedt var på den tiden känd som en av landets tydligaste ställningstagare mot nazismen och skrev så tidigt som 1933 texter som varnade om Hitlers expansiva planer.
Senare under kriget kom det fler och fler norska (och även danska) flyktingar till Sverige som även de i viss mån mötte samma motstånd som de judiska läkarna hade mött. Göteborgs Nation kom därefter av flera skäl att bli en av de viktigaste kontakterna mellan flyktingarna och den tradtionella studentlivet i Uppsala. Den då högröstade Handels- och sjöfartstidningens tydliga anti-nazistiska ställning gjorde flyktingstudenterna välvilligt inställda till det göteborgska namnet och mecenatskap från den Västsvenska hembygden medverkade senare härtill. Stämningen i Uppsala gentemot flyktingstudenterna rörde sig med tiden bort från stämningen som sattes i samband med den uppsaliensiska "eden i bollhuset", men norrmän och danskar kände sig nog ändå bara tryggast på vissa nationer, framförallt just på vår egen.
Allt detta mynnade ut i att nationen år 1969 införe ett ämbete med namnet "Nasjonsnorman" som vidarehåller en muntlig berättartradition i syfte att föra vidare denna historia årligen vid varje vårbal. I ämbetes reglemente står det bland annat att "Nasjonsnormannen skall å varje bal där han närvarar utbringa en skål för Norge. Såsom skäl för detta skall han ävenledes förete en motivation som han finner lämplig".
Ämbetet har numera blivit både ett mer lättsamt inslag varje vårbal som hyllar de svensk-norska relationerna i allmänhet, men som samtidigt för vidare en viktig del av Uppsalas historia och som hedrar de som var tvugna att fly undan nazismen under andra världskriget.
Vid Nationen finns en tradition att varje år fira Lucia under den tidiga morgonen och natten. Detta har ägt rum årligen på Nationen sedan åtminstone 1850, vilket är det tidigaste bekräftade datumet.
I Uppsalaområdet var luciafirandena under 1800-talet osamordnade och varierade i sin utformning lokalt. I kontrast till detta stod firandena i Västsverige som var mer samordnade och lika varandra där Luciadagen var en festdag under vilken det förekom tåg med en kron-beklädd Lucia i spetsen. Det är enligt detta sätt vi firar Lucia landet över än i dag. Under mitten av 1800-talet spred sig detta moderna sätt att fira till Uppsala genom studenter från Västsverige och det var även då som det började firas på Nationen.
Från denna tid och fram till början av 1900-talet bestod Nationens luciatåg enbart av män, där inkluderande Lucian som oftast var helsminkad och klädd i peruk. Några årtionden in på 1900-talet var även kvinnor välkomna att delta i firandet.
Hur själva firandet gått till är dock en aspekt som levt kvar sedan start och det ser idag till stor del ut som det gjort historiskt: en grupp entusiastiska studenter på Nationen uppvaktar under natten och den tidiga morgonen både inspektor, polisen och de boende i nationens bostäder med luciatåg och sång.
Att firandet inleddes redan på 1800-talet och har fortsatt fram till idag gör det möjligt att betrakta det som ett av Nordens äldsta, fortfarande pågående Luciafiranden.
Texten skriven med hjälp av information ur verket "Svenska gästabud från alla tider : en antologi om svenska mat- och dryckesseder" av M. Rehnberg från 1963.
